EP & EC Arbaybi Bashful Beau (1982-2000)  GIC Dubrova Dopey Beau (1993) GIC Esaya Happy Beau (2008)

Alla våra avelshanar har kommit från England och har blivit döpta efter dvärgarna i sagan om Snövit. De gav oss båda mycket glädje som avelshanar och var båda förunderligt lätta att hålla som avelshanar. Basse, vår första, strilade aldrig och Doppan började mycket sent då han också blev kastrat. Happy som kom nu 2008 är lite för ny för att vi ska ha något att säga ännu. Under några månader 2004-2005 har vi haft en hane som var förutbestämd att bara stanna några månader.
 

Precis som när man ska börja med avel på en honkatt så ska man i än större grad förbereda sig för sitt avelshaneköp. Har du utrymme att hålla en hane? Har du tålamod – de flesta hanar är ivriga revirmärkare och det kräver städning kontinuerligt. Bor du så att du kan ha ett utrymme avsatt för en hane? Jag kommer nedan beskriva det utrymme som myndigheter och kattförbund kräver för att en hane ska kunna ha ett drägligt liv.

Det finns många skolor när det gäller ägandet av en avelshane, en del förespråkar att hålla hanen aktiv ett par år och sedan placera om honom som kastrat i någon annan familj. En del vill hålla honom lite längre och sedan kastrera och behålla katten som en gosig kastrat. Ingen kan säga vad som är rätt och fel utan det beror vanligen på ägarens åsikt hur den har och hanterar sitt katteri. För säga vad man vill, trevliga är dom kastratpojkarna! Och det är verkligen inte lätt att hålla en fertil hane. En annan sak att tänka på är att vi arbetar med levande material och ingen kan säga vad det blir när katten är fullvuxen. Ibland åker man på ett bakslag och tvingas kastrera hanen långt innan man har planerat det. Men det är smäller man måste lära sig att acceptera. Det är också en del av ansvaret, att inte fortsätta att avla på ett djur som man av olika anledningar inte ska ta kull efter.

Jag fortsätter med Regler för Uppfödning och Stambokföring. Jag har plockat bort sådant som enbart är riktat till andra raser än Helig Birma.

1 Allmänt
Varje individuell katts eller kattunges hälsa och välfärd skall stå främst i åtanke hos alla uppfödare och ägare av katter eller kattungar. Ansvarsfull uppfödning baserad på genetiska principer, förhindrande av sjukdom och med en omgivning av kärlek och omsorg, skall uppmuntras. Noggranna anteckningar avseende katters och kattungars hälsa och uppfödning, skall föras.
2.1 Regler för uppfödning - Allmänt
Katt som uppvisar medfödd missbildning, skall inte användas i avel eller säljas till avel. Uppfödare som har sådan kattunge till salu skall ansöka hos det nationella avelsrådet om att kattungen beläggs med avelsförbud, vilket ska skrivas in i stamtavlan. 
2.2 Avelshanar
Innan hankatt används i avel, skall denne ha ett veterinärintyg om att testiklarna är normala och att båda har sjunkit ned på plats i pungen.
2.4 Mikrochip och tatuering
Alla avelskatter skall identifieras genom antingen mikrochip (att föredra) eller tatuering. Båda föräldrarnas id-koder skall dokumenteras i stamboken. Undantag görs för hanar som inte är registrerade i FIFe.
2.5 Katter som ej tillåts i avel
Döva vita katter
Vuxen katt med märkbart navelbråck.

• Nationella regler (tillägg till 2.5) Katt med:
  navelbråck
  gomspalt och kluven läpp samt kluven käke, var för sig eller i kombination
  onormalt antal tår
  kluven tå/fot
  sammanväxta tår
  
  Katt som är registrerad i SVERAK:s kontrollstambok (RIEX) kan bli avelsgodkänd enligt följande:
  Avelsgodkännande kan erhållas på bedömningsutställning där katten är anmäld och katalogförd, i Sverige eller annat land. Katten i fråga skall ställas ut i klass som motsvarar ålder, färg och kön. En (1) behörig domare skall avge omdömet ”godkänd för avel” alternativt ”excellent” på en vanlig bedömningssedel. Kattens namn och eventuella registreringsnummer påförs i efterhand av utställningssekretariatet.
  Avelsgodkännande kan erhållas vid så kallad hembedömning. Två (2) behöriga domare skall avge omdömet ”godkänd för avel” alternativt ”excellent”. Dessa två domare kan bedöma katten tillsammans och samtidigt, eller var för sig. Domarna ansvarar för att bedömningarna kompletteras med datum för bedömningen, kattens namn, kön, ras, färg, födelsedatum och eventuella registreringsnummer. 
  Bedömningsresultatet ”godkänd för registrering” i novisklass, räknas som avelsgodkännande

3.1.1 Omvårdnad och levnadsmiljö - Allmän skötsel
Alla katter skall regelbundet omvaccineras.
Alla sjuka katter skall erhålla veterinärvård snarast möjligt.
Parasiter, typ loppor, fästingar, kvalster, inälvsmaskar etc., kan ibland inte undvikas, men alla katter ska regelbundet undersökas och behandlas.
Särskilda åtgärder måste vidtagas för att förhindra utbrott eller spridande av virösa, bakteriella och svamprelaterade infektioner. Detta inkluderar användande av vaccin när sådana är tillgängliga.
3.2.1 Boende - Allmänna villkor
Bostadsutrymmen, liggmaterial, skålar och fat, toalettlådor etc. skall alltid hållas rena. Katter skall alltid ha vattenskålar med friskt vatten, särskild utfordring när så krävs eller föreskrivs, bekvämt liggmaterial, leksaker och aktiverande utrustning, klätterstolpar eller liknande. Katter skall ha tillräckligt med utrymme för rörelse och lek och skall få avnjuta vanligt familjeliv.
För katter som inte är vana vid extrema temperaturer accepteras en skala från 10° C till 35° C , men temperaturer antingen lägre eller högre dessa medeltal, kräver endera uppvärmning eller kylande utrustning. Det ska finnas möjlighet till ventilation med frisk luft (fönster, dörrar, ventilationsutrustning) för att minimera dålig lukt, fukt och drag. 
Det måste finnas dagsljus och artificiellt ljus.
Utrustning för rengöring och desinfektion av golv, väggar och möbler skall alltid finnas tillgänglig.
Även om vissa katter individuellt tycker om att leva i sällskap med andra katter skall överbeläggning undvikas, eftersom detta kan leda till stress och aggression och, ännu viktigare, ökad risk för sjukdom.
Varje katt eller kattunge ska dagligen få individuell uppmärksamhet. Detta inbegriper också hantering, vilket möjliggör kontroll av det allmänna hälsotillståndet.
3.3.2 Försäljning till djuraffärer och forskningsstationer förbjudet
Det är inte tillåtet att sälja eller överlåta FIFe-registrerad katt till djuraffär eller liknande verksamhet, ej heller till någon form av djurförsök eller djurtester.
Det är inte heller tillåtet för medlemmar i FIFe-klubbar att erbjuda/handla med katter eller relaterade tjänster, till exempel avelshanar, genom auktion eller liknande förfarande, vare sig det gäller elektroniska eller vanliga media.
3.4 Avelshanar
Avelshanar, som måste hållas i avskilt utrymme, skall ha:

- Tillgång till ett minimum av 6 m² golvyta med minst 1,80 meters höjd. Av detta skall åtminstone 2 
   kvadratmeter vara inbyggt och väderbeständigt. Om flera katter delar på utrymmet måste den
   tillgängliga ytan utökas.
-  I samtliga utrymmen skall det finnas mer än en nivå och ett sovutrymme/tillflyktsutrymme skall
   också ingå.
- Alla utrymmen skall vara utformade så att människor kan få tillträde.

ÖVRIGA NATIONELLA STAMBOKFÖRINGSREGLER
§ 6 Hon- och hankattägarens ansvar
§ 6.2 Kattungar måste vara minst tolv (12) veckor gamla innan de får skiljas från sin moder eller amma om ej av veterinär intygade skäl föreligger.

§ 7 Överlåtelse av katt
§ 7.1    Regler vid överlåtelse
§ 7.1 b Varje överlåten katt skall åtföljas av SVERAK:s stamtavla. Detta utgör bevis på att ägarbyte
             har skett.
§ 7.1 c Vid överlåtelse skall katt åtföljas av giltigt besiktningsintyg utfärdat av veterinär.
             Besiktningsintyget får inte vara äldre än sju dagar.
§ 7.2     Regler vid annonsering
              Ord som sänker kattens status, tex. ”billigt”, ”bortskänkes” eller liknande, får ej omnämnas i
              annonser vid försäljning av katt.

TESTER
Här råder det många olika meningar om vad som är bra och inte. En viktig del i detta är inte bara vad honkatten ska avkrävas utan också ska man ställa sig frågan: Hur ofta testar jag min hankatt? Efter varje hona som väl vore det ultimata? Någon gång då och då? Är det lönt att ta testerna om de inte görs med någon kontinuitet?
Jag tycker att det är angeläget att göra det innan man startar med ett avelsdjur för att på detta sätt försäkra sig att man inte har ett eventuellt sjukt djur. Men sedan?
Här väljer jag att beskriva de olika testerna och hur de görs sedan måste det vara upp till var och en att avgöra. Personligen så ser jag de första två som viktiga. 
Hälsoprogram Hjärta
Detta är ett ganska nytt hälsoprogram som startat på Helig Birma då man funnit att flera stammar har hjärtfel. Dessa gener är det tyvärr många katter som är bärare av. Jag rekommenderar alla att testa sina katter för detta inom hälsoprogrammet.
Blodgruppering - för att säkerställa vilken blodgrupp katten har 
En ytterts enkel test med ett blodprov för att påvisa vilken blodgrupp katten har. Detta är viktigt för eventuella avkommors överlevnad
Chlamydia - virussjukdom som ger en kraftig ögoninflammation.
Detta är också en säker test som påvisar detta elaka virus som bl. a. kan ge fertilitetsproblem. Finns en hel del på Birma.
FeLV - virussjukdom som på fackspråk heter Felint Leukemivirus.
Detta är en leukossjukdom som påvisas genom blodprov - inte så vanligt förekommande
FIV - virussjukdom som på fackspråk heter Felint Immunosuppressivt Virus. 
Detta är en AIDS-sjukdom och inte heller den speciellt förekommande på Birma.
FIP - virussjukdom som på fackspråk heter Felint Coronavirus, Felin Infektiös Peritonit. Detta är en smittsam bukhinneinflammation som tyvärr genom ett blodprov bara visar förekomsten av coronavirus. Coronavirus finns i en mängd olika sjukdomsbilder. Är det något test man skulle vilja ha förbättrat så är det detta. Knappast lönt att testa i dag om inte katten har symptom. Tyvärr ställs den säkraste diagnosen på en katt som avlidit.

Jag tycker att ovanstående punkter som finns uppräknade under generella regler samt utställningsregler och standard är en bra grund att stå på: Desto mer kräsen man är desto bättre avkommor kan man i framtiden vänta sig. Det är bara med selekterad avel du i mesta möjliga mån kan bli fri från olika problem. Naturligtvis kan vi aldrig vara säker på utgången men genom att ständigt selektera och inte försöka att bortförklara fel så kommer man lågt.

Sedan när det gäller Birmans standard på tassarna och att vi här tillåter det vita att gå olika högt upp eller ner också för den delen skadar ju inte på något sätt den specifika individen. Här har vi också lite svårt att förutse vad som ska visa sig på den nya lilla kattindividen.

Naturligtvis ska katterna inte vara närbesläktade och detta ser du genom att studera stamtavlorna. Med tiden lär du dig också vad din hane ger i olika kombinationer. Tänk på att eventuella fel som kan uppstå i en kombination beror på båda katterna och inte bara en av dem. Ibland kanske man måste ta sig en ordentlig funderare på om man har det rätta avelsdjuret. På min boksida hittar du en bok av Ann-Marie Nilsson som beskriver sjukdomar och som också innehåller en lista på olika saker där det klart framgår om det är en defekt eller dylikt som kommer från en eller båda föräldrarna.

• rekommendera gärna honkattägare att använda en avkomma istället för att para ytterligare gånger på samma hane. Detta förstärker rasens avelsbas.

• genetiker och forskare rekommenderar 5 generationer när man tittar på inavelsprocent på avelskatternas stamtavla. Det har blivit populärt att redovisa upp mot 9 generationer men det är ointressant. 

• du kan aldrig skriva in undantag i ett kontrakt beträffande kattungarna som blir resultatet av parningen. Det innebär i så fall att kattungarna enbart måste säljas till uppfödare eftersom konsumentköplagen som gäller när man säljer till icke uppfödare inte går att friskriva sig från. Det går inte att reglera med krav som gäller tredje man, d.v.s. kattungens nya ägare.

• kom ihåg att inte klappa eller försöka att kela med honan innan första parningen har skett eftersom hon är vid detta tillfälle kan vara ganska så frustrerad av husets lukter.

• ha inte honan för lång tid hos hanen eftersom det då kan vara svårt att säga när hon blev dräktig. Det kan tom innebära att barnen har kommit till vid olika tidpunkter, tom olika dagar.

• en viss chans finns alltid att en okastrerad katt börjar att strila efter en parning. Jag har alltid, efter en parning låtit hanen successivt få komma ut från "sitt rum" och träffa de andra katterna. Om det hjälpt vet jag inte men ingen av pojkarna började att strila i samband med en parning. 

• tänk på att kastrerade hanar ofta lyckats para honor som också blivit dräktiga upp till 4 veckor efter kastreringen.

• håll noggrant ren hankattens svans som ofta fettar sig. Det visar sig som feta kakor i hårbotten och leder till att katten tappar päls mm om man inte håller efter detta. En del uppfödare förordar att man använder Yes diskmedel men jag har under våra år med hankatter hittat en lösning som jag tycker är bra och det är lika delar av kemiskt ren talk samt magnesiumsubkarbonatstalk som blandas av apoteket.